Pärlfiskarna var Georges Bizet första stora opera i tre akter. Den framfördes utan framgång med premiär 30 September 1863 på Théâtre Lyrique i Paris.
Bizet visade för första gången i detta stycke sin förkärlek för orientaliska färger, men kritiserades för alltför stor påverkan från Gounod, David och Verdi. Eftersom liberettot av Eugéne Cormon och Michel Carré gav föga plats åt karaktärsstudier, kunde Bizet omöjligen ge av sitt bästa i detta verk.
Huvud roller
Zurga, fiskarnas ledare, baryton
Nadir, en fiskare, tenor
Leila, en prästinna av Brahma, sopran
Nourabad, överstepräst av Brahma, bas
Handling
Plats Ceylon.
Kort version
Den lokala fiskarna väljer Zurga till sin ledare. Nadir återvänder hem till sin by.
Nadir och Zurga återminnes hur deras vänskap en gång hotades när de båda förälskade sig i en okänd flicka.
Med anledning av detta gemensamma minne så svär de evig vänskap och att ingen igen skall komma mellan dem.
Prästinnan Leila anländer till en vaka i bön för fiskarnas säkerhet. Nadir känner igen som den kvinna som han och Zurga en gång förälskat sig i.
På natten uppsöker Nadir henne och och de förklarar sin kärlek till varandra, men de upptäcks av översteprästen Nourabad.
Nadir och Leila döms till döden för att de har brutit mot Leilas kyskhetslöfte.
Zurga känner sig svartsjuk och förrådd. Han upptäcker att Leila tidigare har räddat hans liv och beslutar sig att sätta eld på byn så att de två älskande kan fly.
Operan slutar med att Zurga dödas på order av översteprästen när han upptäcker vad Zurga har gjort.
Folkoperans långa version
Det var en gång två pojkar som var bästa vänner, de var oskiljaktiga som bröder. En dag förälskade de sig i samma flicka. Då tog vänskapen slut. Flickan, Leila förälskade sig i den ena och då blev den andre ond. Han blev ond över livets orättvisa och gjorde allt som stod i hans makt för att skilja de älskande åt. Han tvingade sin vän att svära en vänskaps ed och att lova att ge upp sin kärlek. Eden svors, men de skiljdes som ovänner. Nadir, som svor att ge upp kärleken, bröt omedelbart sitt löfte och gav sig ut i världen för att leta reda på Leila. Zurga fyllde tomrummet efter den förlorade vänskapen och obesvarade kärleken med maktens sötma och gjorde sig till härskare över ett helt folk. Leila beslöt sig för att ägna sitt liv åt att hjälpa människor att söka det goda.
20 år senare
AKT I
Zurga styr sitt folk med järnhand med hjälp av myten om en pärla, som ska vara nyckeln till all världslig lycka. Men naturen har blivit våldsam, och människan är inte längre herre över den. Därför har Zurga kallat dit en av naturens döttrar, en okänd kvinna som ska komma för att be för folket, inge dom hopp, driva bort all ondska och stilla naturens vrede. Då återvänder Nadir efter många, långa ensamma år i öknen. De forna vännerna försöker förnya sin vänskap men fastnar i minnen från det förflutna och drömmer sig tillbaka. De väcks ur sina minnen av den okända kvinnans ankomst. Det dröjer inte länge förrän Nadir känner igen sin ungdoms kärlek. Leila känner också igen Nadir, just som hon står i beredskap att avge sitt löfte om att avstå ifrån kärlek och vänskap för folkets skull.
AKT II
Nadir söker upp Leila i hemlighet. Hon försöker få honom att lämna henne åt sitt öde, annars riskerar de båda att straffas med döden. Men Nadir ger sig inte, och de inser båda att de är villiga att offra allt för sin kärlek. Leilas andliga följeslagare, Nourabad blir den som avslöjar dom. Han kallar på folket och väcker deras vrede över brottet som har begåtts. Folket kräver att paret ska straffas med döden, men då ingriper Zurga. Han tillrättavisar folket för att ha förbigått sin valda ledare och står just i beredskap att skona Nadir och Leila, när Nourabad tvingar Leila att ta av sig slöjan. När Zurga känner igen Leila rasar hans värld samman och han dömer dom båda till döden.
AKT III
Leila söker upp Zurga för att be honom skona Nadirs liv. Då bekänner Zurga att han också har älskat henne sedan ungdomen. Leila förbannar Zurga för hans själviska motiv och svartsjuka. Nourabad, som nu har tagit över makten, kallar folket på plats för att verkställa dödsdomen. Då kastar sig Zurga för Leilas fötter, och i det ögonblicket inser hon, att han var den pojke som hon en gång räddat livet på. Leila ger tillbaka det smycke som Zurga den gången gav henne som tack. Zurga inser att det nu är han som står i skuld till Leila. För att hjälpa Nadir och Leila att fly startar Zurga en eldsvåda. När Nourabad och folket flyr i panik passar Nadir och Leila på att ta sig därifrån. Men Nourabad och folket återvänder när de inser att de blivit förrådda. Då har Zurga redan druckit av vattnet, som är giftigt. Han offrar sitt liv så att Leila och Nadir kan börja om på nytt. Kvar står folket med en ny och ännu mer despotisk härskare framför sig.
Noterbara arior
"Au fond du temple saint" "Pärlfiskar duetten" (Nadir and Zurga, Act 1).
"Je crois entendre encore" (Nadir, Act 1)
"Comme autrefois" (Leila)
"L'orage, s'est calmé" (Zurga, Act 3)
Spotify länk till en inspelning av hela Bizet Pärlfiskarna
Jussi Björling sjunger Pärlfiskar Duetten med Robert Merrill
Andrea Bocelli - The Pearl Fishers Duet
Käll förtäckning:
Musikens Värld
utgiven av AB Musikhistoriska förlagen Göteborg
Georges Bizet från engelska Wiki
Georges Bizet från svenska Wiki
Wiki länk till: Pärlfiskarna, Les pêcheurs de perles, The Pearl Fishers
Pärlfiskarna på Folkoperan
PS
Tyvärr kan jag av vissa anledningar inte följa med er Köpingsbor på Folkoperans Pärlfiskarna på Söndag. Jag hoppas däremot att detta skall hjälpa er att upptäcka lite av denna opera även från min blog.
DS
Inlägg
